Föredrag den 20 september 2016 i Sällskapet Heimdall, Malmö.

Föredrag den 28 februari 2017, arrangerad av Lund Sustainable Engineers and Code@LTH, 12.15–13.00, LTH, Lunds Universitet, E-huset, E:A (eller E:B).

Sammanfattning: Nej.

Under föredraget hoppas jag att bl a kunna förklara hur olika former för artificiell intelligens fungerar – hur bygger man en schackdator och hur en pratbot, hur fungerar maskininlärning i motsättning till god, gammaldags symbolisk AI, hur fungerar maskinöversättning baserad på stora datamängder, vad är ett artificiellt neuronnät, etc.

Är några av dessa tekniker en bit på vägen till artificiell generell intelligens? Och hur ser en värld med artificiell superintelligens ut? Kan och bör vi skydda os? Hur?

Lite AI-historia blir det nog också, så både Ada Lovelace, Jon von Neumann och Alan Turing kommer at nämnas.

Perspektivet är algoritmteoretisk och kunskapsoptimistiskt.

Referenser:

• Olle Häggström, Here Be Dragons – Science, Technology and the Future of Humanity, Oxford University Press, 2016. [Hos förlaget.] [På Olle Häggströms blog]
•  Nick Boström, Superintelligence, Oxford University Press, 2014. [Hos förlaget]
• David Deutsch, »Creative blocks«, Aeon Magazine, oktober 2012. [Onlineartikel]
• »AI och existentiell risk«, samtal med Olle Häggström och Dag Wedelin (datavetenskap, Chalmers), 16 april 2016. [Online på UR Play]
• Alan M. Turing, »Computing machinery and intelligence«, Mind 59:433–460, 1950.
• Thore Husfeldt, »Monstret i Turings bibliotek«, Filosofisk tidskrift 36(4):44-53, 2015. [Engelsk översättning på min blogg]